Vad är det som får oss att avgöra om en sak eller en händelse är något ”gott” eller något ”ont”? Jag antar att jag ofta har tänkt som ”Mack” i boken ”Ödehuset”. Så här säger han när han får frågan om hur han avgör om det är gott eller ont det som händer:

”Jag antar att jag skulle säga att något är gott när jag gillar det, när jag mår bra av det eller när det får mig att känna mig trygg. Omvänt skulle jag säga att något är ont när jag lider av det eller när det kostar något som jag vill ha.”

”Ödehuset” av William Paul Young s. 129

 Jag har alltid varit snabb att tro att när något ”ont” händer så har det blivit fel. Att Gud inte lyssnat, eller gripit in eller haft koll. Medan jag nu tittar i backspegeln så kan jag se, vilket Gud undervisar mig om, att många gånger kan det vara så att något som vi vanligtvis kallar ”ont” kan vara en välsignelse i slutändan, eller till och med en del i Guds plan. Även om det för stunden tycks ha gått helt fel. Därmed inte sagt att allt ”ont” är välsignelser, även om Gud kan vända allt till något gott i alla fall, men ibland drar jag alldeles för snabba slutsatser om vad som är ”gott” och vad som är ”ont”.

Ordet ”sjukskrivning” t ex, är inte ett ord som vi vanligtvis betraktar som ett ”positivt ord”. Det är ingen som längtar efter att vara sjuk, att bli sjukskriven, att det är något man strävar efter. Jag har själv tyckt att det är ett negativt laddat ord. Man vill inte vara sjukskriven. Och ändå…

Jag som i nuläget ÄR sjukskriven inser att det var det bästa som kunde hända mig. För jag har inte orkat, på väldigt länge, men jag har samtidigt inte förstått. Jag har inte tolkat signalerna rätt och jag har inte förstått att det jag upplevde var tecken på något annat än jag trodde att det var. Nu när jag är på väg ”uppåt” igen inser jag att jag kan få ett annat liv än jag trott var möjligt. Det är många faktorer som spelar in i detta, och naturligtvis är Gud en viktig del av detta. Jag tror att Han har sin hand med i detta även om jag förr fasat för att bli sjukskriven. Nu ser jag det som en välsignelse. Att jag kan få hämta de krafter som inte funnits på många år. Och Gud undervisar mig genom dessa händelser.

Som sagt, detta är en viktig och nyttig lärdom för mig att ta med i framtiden. Att något som först kan ses som ”ont” kanske är ett led för att föra mig till ett högre syfte. Och jag talar utifrån min egen situation och säger inte att alla sjukskrivningar är en välsignelse. Men för MIG har det varit det.  

Önskar Dig en trevlig midsommarhelg!